tisdag 14 januari 2014

Provridning och massa annat

Jag säger bara hjälp ;O) Känner mej verkligen helt nybörjare. Man kommer och de flesta jag har provridit för de flachar upp hästarna för att de ska visa gångartern. Full fart så hoppar man upp på en super stressad eller något häst som man inte känner så blir det pannkaka ;O) Så har jag känt det! Den som jag klarade av att rida, den flög runt ute på en åker för den ville inte rida ut själv. Annars blir de

Passtaktigt!! Så det liknar inget alls! SUCK!
Måste ge ett stort tack till F & M. Utan dessa hade jag suttit med ja vet inte vad ;O)

Mer och mer känner jag bara att jag har en bra häst hemma ;O) Även om hon inte är lätt töltad. Men en passtaktig häst eller en ren som man får jobba för att tölta. Vet inte vad som är bäst ;O)
Börjar uppskatta min tant mer och mer.

I dag red vi första gången på några veckor. Samlad trav på långa tyglar, galopp på volt. Har inte galopperat en enda jag har provridit utan den som stod på en ridskola. Vi galopperade ca 7-8 steg. Så har Rödis stått i ca 3 veckor och galopperar samlat 2 varv på volten. RENT! Red bara ca 15 min. Jobbade igenom alla gångarter. Även tölten. Man kan inte samla upp henne som en vanlig isis för då är det som att gå in en vägg, hon behöver längre tyglar. Rider på volten i tölten för jag har fått de rådet. Men känner att jag lärt mej mycket av provridningarna.
MEN jag börjar mer och mer förstå att man kanske ska avla på en med rena gångarter i stället för en med massa ihopa blandat. Sen har Rödis stora legender bak.

Men jag förstår att inte alla med isisar rider dressyr, kanske är som att träna en travhäst med dressyr ??
Inte vet jag men för mej är dressyren till för att vi ska bli ett.
Alla hästar jag rider, försöker jag rida med hjärtat och hela mej själv. Varje häst jag äger har jag inställning till att jag har till låns.
Man kan äga en häst på pappret men man har bara tillgång till deras inre om de själva ger en tillåtelse till det.

Det hemska är att se att folk bara behandlar de som DJUR. De är djur osv, men ändå ;O)

Desto mer respekt jag har för dessa hästar desto mer har de respekt för mej. Sen kan man inte låta de göra som de vill. De vill ha en trygg ledare. När de har de och man vet vart man står, då ger man och tar. Med sista ordet. MEN vissa saker håller man alltid på!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar