Då klättrade jag upp i sadeln igen efter min opration. Kom knappt inte upp ;O) balansen är ju lite knas efter jag har börjat annvända kroppen på ett annat sätt. Rödis var inte lösgjord alls den här gången. Även om hon är lite fjantig brukar hon oftast gå väldigt fort att släppa, men den här gången var hon som vilken häst som helst. Det tog hela passet. Travade sakta med en gång har jag fått efter Patrik Cittels Klinik. Att göra rörelserna sakta i början som uppvärmning. Sen blev det galopp upp för backen och ner backen vid Anetts ridhus. Ner på de långa raksträckorna där blev det samlad trav, med lösgjordhet stundtals. Hon är mycket stuttsig nu. Hon har ett jädrans steg. Efter att suttit och kikat på MSV helgen. Så har till och med Rödis kunnat slå några av de. Rörelserna som de gör, gör vi nästan på varenda lektion där jag rider. Travar öppna, bakdemsvädning osv. Kan Rödis utan problem också. Vi är nog snart på att kunna göra ett galopp ombyte. Nu tar jag ner henne knappt ett steg och byter galopp.
Många tror jag är galen och tror att jag kan allt så är inte fallet, jag har mycket kvar, men på mina ridskolor där jag har gått så är det inge avsåra saker utan rörelser man gör ofta för att lösgjöra hästen.
Ha ha låter som att det är upp till bevis snart allså ;O)
Men ni får vänta om jag behåller min fina Faworit så kommer vi inte ge oss. Vi ska försöka gå så långt som möjligt med han.
Vi red tror raksträckan är ca 1-1,5 km md en 90 graders kurva mitt i. Vi red endast i trav. Sen gjorde vi halt och en bakdelsvädning när vi skulle vända. Hon gjorde okej bra över tramp. Men behöver jobba med det på marken mer med henne. Vill att allt ska vara perfekt. Efter vädningen så började hon trava utan mitt kommando så jag tog ner henne och lätt henne pusta på lång tygel.
Efter det började jag jobba upp henne några meter. Sen ställde vi oss och backa. Nu behöver jag inte kolla på benet längre vilket som är längst fram jag känner det. Backade några steg. Jag bestämmer vilket ben hon ska backa med genom min skänkel. Fram i skritt, backa några steg så tänkte jag nu tar vi trav, fast satt kvar och gav inte trav fattningen alls. Så hon töltade i väg. I okej ren tölt. Några meter sen gick hon över i trav. Gick förbi backen upp där vi kom i från och gick förbi skjulet där det var en ren katastrof med saker över allt, balar och annat läskigt. Den här gången tittade hon inte ens. Förra gången tycte hon att det var skit läskigt och det var första gången jag kände med ståltråds staket på var sida vägen och hon backade och grejade. Jag bråkade inte med henne utan hoppade av.
Man måste känna sin häst när det är en test eller när de verkligen är rädda. Vi gick förbi och jag förstora inte upp det utan var en bra ledare och visade att det inte var farligt. Denna gången så gick hon bara förbi, hon tittade mer på granris som hade trillat ner ut efter skogsvägen mer än på skjulet. Sen vet jag om jag hade ridit Manda och hon hade gjort så, då hade jag inte kunnat hoppa av. För hon hade gjort så med de barnen som red henne innan mej och ägde henne några år. Hon vände och gick hem med de. Fast på henne kände man att det var en test hon var aldrig rädd för något bara i sin fantasi. som hon trodde på,
Rödis är mer vaken sen hon blev flockledare i flocken. Så jag kan inte riktigt släppa henne sen innan. Utan måste bestämma allt.
I Sigges backe, fick hon galoppera hon orkade ett tag. Sen skrittade hon resten. Den backen hade jag aldrig orkat gå i den är hemsk.
På väg upp mot ridhuset trava hon med samlade steg med mulen i marken och rund bak. Precis som i min favorit film.
https://www.youtube.com/watch?v=I8cOq7YWXys
Sen där vi brukade tölta kom grannen med sin stora hund som skymta förbi runt hus knuten. Så tror grannen trodde vi var rädda. För vi backade och sånt. Förberedde för tölt. Men hon kom av sej och trava för det skulle vara lite läskigt.
Sån här är hon när har stått. I Morgon när jag rider henne så är hon lugn. Vi red i trav så kom en bil. Så vi galopperade upp för backen. Då släppte hon och gick lösgjort samlat i galoppen.
Gjorde halt ovanför backen och hoppade av som jag alltid gör och gick med henne hem.
Sista lektionen innan oprationen på ridskolan fick jag Luuke Nassi. Minns inte vad vi gjorde allt men minns galopp övningen i slutet. Vi skull gå som snett igenom till en kon där vi skulle göra framdelsvädning. Upp mot nästa kon och skänkelvinkning upp mot nästa kon och ta galopp fattning där sen. Sista fick jag till en riktig fin galopp. Fast först bockade han för han fick inte gasa i väg när han själv ville. Så fick göra några förhållningar sen fick vi fin galopp.
Vi fick önska hästar till nästa tre gångs period och valde Stelpa. JAg är knäpp vill rida olika hästar. Men är rädd att jag få en sån där trög igen. Har inte motivationen att motivera sånna hästar längre. Sen brukar det ta 1-3 lektioner så brukar de ha rammåtbjudning sen. Men är van att det rullar på av sej själv.
Jag var den första som valt Stelpa. Ingen vill ha henne :O( Har inga problem med henne alls. Hon är tant tjurig. Läser männsikor som en öppen bok. Så hon har knappt testat mej. Hon vet att det inte är någon ide. Det är sällan man hoppar upp och det mesta klickar. Det gjorde de inte ens på Rödis.
Det är bara på Rödis tölt jag tröttnar. Men man kan inte få allt.
Mycket av mina velningar handlar om min smärta som jag har, så jag blir deprimerad osv. Jag får panik och vill hanlda men inget hjälper så blir det allt sånt här. Sen finns de de gånger då jag inte velar utan bestämmer mej och kör på det. Men om personen börjar vela eller håller på att krångla. Då ger jag blanka f-n i det. Så är det. Man ser sej själv genom andra. Stämmer.
Hoppas jag inte missade lektionen att flytta fram och bakdelen på marken. Om dne var förra veckan, då blir jag ledsen :O( Vill gå den lektionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar